torsdag 16 december 2010

Idag bara snöar och snöar och snöar det. Jag gillar ju egentligen snön, men idag är det för mycket på en och samma gång och det blåser lite för mycket. Så idag nöjer sig Qlara med kisseturer. Buzz är vildare än någonsin och jag är bra sugen på att kasta ut honom och inte öppna för honom förrän våren är här. 

Fast det så klart, när han är snäll och söt så är han ju så oerhört söt. Igår myste han in sig i täcket som låg på golvet. 



 Robin hittade de små obäkena ligga och gosa så här igår. Då är de fantastiskt söta. Nästan så att det kan bli ett vykort av det. 

Snart är det jul också, jisses vad tiden går fort. Som tur är tycker jag det är kul med julstressen och tycker nästan att tiden innan jul är roligare än själva julen, då är det ju faktiskt redan över nästan. Buzz och Qlara ska få varsin julklapp, Buzz är ju van vid det, men det kan vara Qlaras första? Det blir självklart mest godis, annars fattar ju inte de så mycket av att det är roligt med julklappar. De båda får lite nötfärs tror jag och Qlara får ett märgben också. De kommer att bli superduperglada tror jag.

Vi tog lite sovmorgon idag, jag och Qlara. Det funkar ju så när man har en morgontrött hund som inte skulle vakna om så tusen elefanter invaderade lägenheten. Nu är i alla fall jag vaken och idag ska vi nog ha en bakdag, sätta ihop pepparkakshuset som ligger och väntar, lussekatter och kanske knäck också, men de äter Robin bara upp så de är slut innan julen ens börjar. 

torsdag 2 december 2010

Härliga vintertid

Hälften av vår familj gillar snön och kylan, en fjärdedel är likgiltig och den sista fjärdedelen är starkt ogillande.

Qlara och jag älskar att vara ute och pulsa i snön och känna kylan bita i kinderna (mina i alla fall). Robin reflekterar inte så mycket över det, är det snö så är det snö och är det kallt så är det så, det är inte så mycket att varken tycka om eller ogilla för det är ju som det är. Buzz hatar snön och kylan. Han ligger helst inne och sover på det tjocka duntäcket i sängen. Ibland får han för sig att han vill ut och springa av sig men han vänder för det mesta i dörren. Då springer han av sig här inne istället. En katt som i normala fall är lugn och harmonisk blir som en kattunge igen om den inte får vara ute och jaga och busa. Min stickning får inte vara i fred för fem öre och nu klättrar han på allt som går att klättra på. Det är som att ha kattunge igen, trodde vi kommit över det stadiet. Men det är synd och klaga.

Qlara och jag gillar i alla fall att vara ute i snön. Idag mötte vi Bella och King med deras ägare. Bella är en tvåårig golden och King är en ettårig schäfer, de brukar leka alla tre när vi springer på varandra i skogen lite då och då. King försökte utmana Qlara idag, men då fick han veta att han hade gjort så fel man bara kan göra. Det är nämligen Qlaras skog vi vandrar i nuförtiden. De körde sitt maktspel ett tag men det slutade med att Qlara blängde strängt på King och vid minsta lilla pip morrade Qlara sitt djupaste morr. Det var roligt att se men det gällde att hålla sig undan om man inte ville hamna mitt i. Bella såg sin chans att vila lite när de stannade så hon la sig bredvid i snön, tuggade på en pinne och tittade på.  


Det är roligt att det finns hussar och mattar i skogen som inte är rädda för att låta hundarna leka med varandra och ha sina små maktkaper. Qlara tycker det är astråkigt med hundägare som inte vill hälsa. Qlara tycker det skittråkigt med alla som inte vill hälsa.

För några veckor sedan skulle jag packa in både hund och katt och packning i bilen för att åka hem till mamma och pappa i Motala och Qlara som alltid varit skraj så fort det vankats bilåkning hade nog vid det laget börjat koppla ihop bilåkningen med något roligt. För det första som hände när jag öppnade bildörren var det här:
Sen fastnade hon där lite och det var nog då hon insåg att hon inte är någon jättebra förare ändå. Hon nöjde sig med att sitta bak.

Hur rolig snön är så vill man ibland bara ta en tupplur med sin allra bäste vän.

onsdag 10 november 2010

SNÖÖÖ

Äntligen har snön kommit och jag och Qlara gav oss ut på en lång och skön promenad. Kylan bet i kinderna men vi sprang runt på fältet och lekte så efter en stund var i alla fall jag svettig, trots kylan.

 Min mörka lilla fina hårboll.. försökte få med ansiktet på henne men det tyckte inte min superduperbra iPhonekamera kändes så lockande.
Det är förstås inte bara roligt med snö. När vi kommer in, måste tassarna torkas och även magen har blivit blöt så den måste ju också torkas. Det blir ändå inte riktigt torrt så golvet hemma är konstant blött. Men det är värt det. Snön är underbar! Hoppas den stannar!



lördag 9 oktober 2010

Promenad runt Djurgården

Jag har lite svårt att förstå att man ska FÅ energi av att träna och motionera och vara ute i friska luften. Den här lördagen började jag och Qlara med en promenad i vår vanliga skog, för att sedan fortsätta med hissåkning, tunnelbaneåkning och en lång och skön promenad runt Djurgården med Jenny. Jag är helt slut. Qlara däremot har fattat galoppen med att få energi. Hon har koll på allt som händer hela tiden här hemma. 

Qlara var den duktigaste tjejen någonsin. Hon var så rädd så hon skakade nere under marken och i hissen och i själva tunnelbanetåget. Ändå bråkade hon inte. Hon följde snällt med mig. På väg hem var det en annan, liten hund på tåget. Den såg tunnelbanevan ut och låg snällt på golvet. Jag tror att den sa till Qlara att hon också skulle lägga sig för det gjorde hon. 

På promenaden mötte vi massor av andra hundar och återigen var Qlara den bästa och visade inte ens lite intresse. Det var en riktigt underbar promenad, Djurgården är fint och solen sken och luften bet lite i kinderna. Jenny och jag konstaterade att den här hösten är ovanligt underbar och inte alls deprimerande som höstar brukar vara. 

Jag tog inga bilder men det gör inget för jag har andra, underbara bilder på Qlaras punkfrilla som jag vill visa =)



Hur underbar är hon inte?! <3


torsdag 7 oktober 2010

Om Qlara själv får välja

Ibland när vi är ute på promenad så har jag absolut ingen som helst fantasi om vart vi kan promenera. Det känns mest tråkigt för att vi har gått på alla ställen så många gånger men jag vill ändå hitta på något nytt så att Qlara får lite nya lukter att undersöka. Då är det bra när Qlara är upptäckarhumör.

Oftast när jag låter henne gå som hon vill följer hon stigen och så sätter hon sig ner och frågar mig vart vi ska. Ibland däremot är hon som sagt på upptäckarhumör. Då sätter hon nosen i marken och så går hon dit nosen för henne. Jag hänger på i brist på andra förslag. Ibland kastar hon ett öga på mig för att se att jag är med.
Gårdagens morgonpromenad var en sådan typ av promenad. Det var skönt och vi såg faktiskt fågelskådare.

Buzz var som vanligt en trogen följeslagare på promenaden.


Och här är Qlara på vår jättehärliga promenad imorse. Jag måste bara säga hur mycket jag älskar de omgivningar som finns här. Kan inte förstå hur fantasin kan tryta när vi har så här underbara parker och skogar. Qlara ser ju vettskrämd ut på bilden och det säger ju en del om mina fotografkunskaper, men egentligen var hon väldigt nyfiken på fåren som man ser som vita små prickar längst bort (de sprang när de fick syn på Qlara)



torsdag 30 september 2010